Åter

Jag har varit borta länge.Men nu är jag tillbaka.

Annonser
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Det bortsprungna halleljujat eller – hur en ton hittar hem

  Det bortsprungna halleljujat

eller – hur en ton hittar hem

 

Det var en gång en sång med en väldigt klatschig refräng med ett insprängt ”halleljuja””.

En dag så kände halleljujat att det hade råkat tappat sin riktiga mening, och gav sig ut i världen för att hitta den.

Nåväl – en  bortsprungen mening är inte lätt att hitta, ens om man råkar vara del av en lovsång.Så alltså så åkte den runt världen  på allsjöns provsjungningar för att hitta just sin egen rätta ton och resonans i livet.

 

”Halleljujat” började på en provuppsjungning för Jesus Christ Superstar i självaste New York!New York, If I can´t make it there, I can´t make it anywhere, tänkte det deprimerade halleljuat.

Och sångarna började provsjunga.Men halleljujat var för deprimerat för att ens orka ta en endaste ton.Så var den plötsligt bara där – känslan – vem vet varifrån den kom? Och hallelujat hallejulade för glatta livet – för ett ledset halleljuja är ju inget riktigt halleluja – och så plötsligt satt det.

 

Och applåderna efter  det att föreställningen var slut ville aldrig sluta, och hallelujat kände lyckligt , att det var en del – om än liten – av att föreställningen blivit en sådan braksucce.

 

Och hallelujat var nu inte längre deprimerad, utan väldigt glatt och hade hade hittat sin rätta plats här i livet och fick vara med – om än bara en liten, liten stund varje föreställningskväll – men halleljujat hade hittat sin livsuppgift.

Halleujat var nu inte längre en del av en svensk lovsång – utan en liten del av en mycket större, och världsberömd rockopera.

 

Efter en tid i det hektiska New York med ideliga bejublade provsjungningar inför en ständigt lika fullsatt Metropolitanopera tyckte dock vårt lilla Halleuja att hon var för liten för denna egentligen gigantiska uppgift, och funderade allvarligt på att sluta, rymma.Hon höll långa föreläsningar för sig själv om PLIKTEN – inte svika publiken, mycket viktigt även om man bara råkar vara en liten, liten ton i en lång, lång rockopera -men en liten liten ton eller en mikrosekund kan i en hel del fall betyda bokstavligen liv eller död.

 

 Det lilla hallejujat kände att hon i förlängningen inte ville vara och inte heller orkade vara en del – om än väldigt liten – som en hel föreställning stod och föll med, så hallejujat rymde helt enkelt en vacker vårkväll.Hon lämnade inte ens en lapp efter sig.

 

Så mötte hon en ensam ton – som också hade rymt, fast från en gammal operett från sjuttonhundratalet – och de båda slog sig ihop ett tag.

Barytonen övertalade henne att följa med honom tillbaka till rockoperan, för han ville nämligen provsjunga och ta över hennes roll i operan, vilket halleljuat glatt gick med på.

Som vår lilla ton så innerligt hoppades, så gick det också – barytonen gjorde braksucce och hallelujat blev lyckligtvis arbetslös.

 

Hallejujat reste hem till gamla Svedala igen och återvände hem till sin gamla Pingstkyrka, som tyvärr alldeles förfallit sedan halleujat lämnat dem. Halleljuat stod först i bakgrunden och höll sig tyst under körens repetitionen, men tog i med full kraft en helt vanlig pingstafton och sedan var kören helrenoverad och tillochmed både pastorn och dirigenten kliade sig betänksamt i huvudet efteråt och sa till varandra att inte visste jag att vår Herre brydde sig om våra små gudstjänster…

 

Men halleljuat varnu helt och hållet  nöjt och glatt och helt tillfreds och inrättade sig själv strax under den gamla pingstkyrkans sekelgamla orgel och blev sambo med ett par utfattiga kyrkråttor och fick på så vis både sällskap och skönsång.
Efter ett antal gudstjänster så blev halleljuat förälskad i en kvarglömd baston från en hårdrockslåt och de flyttade ihop och fick en hel hop med små späda och vackra barnsånger tillsammans..

 

Så kan det gå

när man inte Guds vägar fullt kan förstå.

 

Sjung medans du är ung!

När du blir gammal blir du för tung.’

 

 

sLUT

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

En kul utflykt=)

Jag har just kommit innanför dörrarna tillbaks till föräldrahemmet igen. Jag har varit och kollat in Eriksdalsbadet.Det ligger vid Skanstull.Det finns bara en – men en påtaglig- nackdel – vägen ner dit innebär att man måste korsa en gångbro! Jag gillar inte gångbroar om de inte är väl inglasade, som i Skövdes gångtunnel vid deras järnvägsstation.Politiker, åk till Skövde och se och lär! OM ni nu nödvändigtvis måste bygga dessa irriterande och irrationella gångbroar och gångtunnlar högt ovanför marken så låt det för Guds och alla pensionärers skull vara inglasat!!

Annars var den här dagen jättebra, iallafall såhär långt.Den 28e åker jag hem till Mullsjö igen.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Lite tankar runt begreppet vänskap

 

Vänner brukar man kalla de –oftast ett fåtal- personer som man känner en djup gemenskap med. Man kan i lyckliga fall hitta vänner i sin egen familj.Det har jag gjort, fast sent i livet.Förut – när jag var liten och bodde hemma – var detta som ett fängelse.Det är inte så längre.De är inte mina fiender längre, de är mina vänner. Ibland har man sån tur.Och det kan man behöva om man har upplevt mycket otur i sitt liv.

Numera är min familjs bostad min fristad. Det känns skönt. Men – jag berättar inte allt som sker i mitt liv för dem.De gör inte det för mig heller hoppas jag. Ett kriterium på äkta, och sann vänskap är att man kan vara tysta och tycka om varandra ändå. Och att man är helt säker på att ens vänner inte sviker.

Det absolut värsta exemplet i världshistorien på vänskap och svek är ju Judas förräderri. När vi själva tänker på att svika , eller själva blir svikna, kan vi känna oss i gott sällskap med Jesus. Han vet både hur svikaren och den som blir sviken tänker och kan förstå och förlåta båda. Det allra bästa är att Jesus som ju är Guds Son också vill vara vår vän.

 Han sviker oss aldrig , och känner oss bättre än vi själva gör. Det är en stor trygghet – förutsatt att man vågar vara ärlig inför Honom – även om vi kanske inte håller med om allt som står i Bibeln och som andra kristna säger.Ärliga vänner vågar och vill och kan låta den andre vara som den är.Det är ett annat kriterium på sann vänskap.

Ärlighet och total sanning.

Men öppenhet då? Jag tror att bra vänner vet vad man ska vara öppen och ärlig med och vad man bör hålla för sig själv. Man måste också vara vän med sig själv, man får inte låta andra människor trampa på en bara för att man vill ha harmoni.Ibland är det nödvändigt tilll och med att avsluta vänskapen – i alla fall för en tid. I lyckliga fall så kan man hitta tillbaks till varandra.Det har jag och min familj – mina närmaste vänner – lyckats göra.

Till sist: Man ska aldrig ge upp!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Trapporna -mobila dikter

                                                                                                             Trapporna

 

                                                             Trapporna

                                                              Trapporna

                                                             Är

                                                             Så hala

                                                            Jag

                                                            Halkar lätt

                                                            Där jag går

                                                            En ändlös natt

                                                            Utan dig

                                                           Utan någon

                                                            Jag vill inte

                                                            Lita på något som inte kommer

                                                            Jag har insett

                                                            Jag har förstått

                                                            Jag är gammal nu

                                                             Jag får ta det lugnt

                                                             Invänta den tid

                                                             Där tiden inte finns

                                                             Nånstans vet jag inom mig

                                                             Att det som jag velat ha

                                                             Fick inte stanna just här

                                                             Men det gör jag ändå

                                                            Jag har insett

                                                            Jag har förstått

                                                            Men trapporna

                                                            Är fortfarande lika hala

                                                            Ändå.

                                                            TILL GUD

                                                            1. O, Gud.

                                                               All smärtas Gud.

                                                               Gud – böneljud.

                                                               Träden darrar så fint i blåsten –

                                                               Låt dem inte ersättas av småsten.

                                                            2. O, Gud.

                                                               Min Gud.

                                                               Suckars ljud.

                                                              Klagar stilla i rökens dimma.

                                                              (När slår för världen räddningens timma?)

                                                              Att här nere bo

                                                              Är att ha ständig imma

                                                              På glasögonens hinna.

                                                           3. O, Gud.

                                                                Livsljud.

                                                                Min Gud –

                                                                Hjärtanas evige Gud.

                                                           4. O, Gud.

                                                               Saknadens ljud.

                                                               Längtan och saknad –

                                                               Förståelsens Gud

                                                               Är ju bara Du.

                                                             Trädens lovsång

                                                            1.Vaja, blad.

                                                               Förnyas, frukt.

                                                               Lovsång bärs i varje blad

                                                               Lovsångsämnena föds på rad.

                                                              Ät och känn smak och lukt.

                                                             2. Träden sjunger ljudligt för Gud

                                                                 Vi hör ej ett enda ljud.

                                                                  Träden, de klär av sig nu

                                                                  Det är dags för dem att sova sig sin vintersömn

                                                                  Och hela det, som brast itu.

                                                                  Det är dags att vila lite grann

                                                                  Och begrunda det, som man inte hann.

                                                            3. Vi har känslor och tankar, som föds inuti oss

                                                                 Fast vi kan röra oss, förstås.

                                                                 Vi kan se hur träden gör

                                                                  Och försöka göra efter , här utanför.

                                                            4.Fåglarna kvittrar glatt sin sång

                                                               Hela dagen lång

                                                               De flyger men stannar till ibland

                                                                De vet inuti att de är flyktiga som sand.

                                                               De sprider hopp och kärlek här och där

                                                               Vi får se hur träden glatt upplåter plats för dem att sova

                                                               Vi får se, hur livet av våra träd betraktas som en gåva.

                                                             5. Människan brukar här sin jord i ensamhet

                                                                  Träden är bara förtegenhet.

                                                                   Tänk så mycket, som de kanske vet

                                                                   Fast det sker i hemlighet.

                                                                  Att lära sig av träd tar en evighet.

                                     Våga

                                1. Våga tänka nytt

                                   Våga tänka, krytt!

                                   Det är en dag som gör dig

                                   Född på nytt!

                                   En dag att värna om

                                   En dag där väntan

                                   Förbytts i längtan.

                                 2. Stort är livet.

                                    Stor är människan

                                    Våga kliva!

                                    Våga vara!

                                    Inte riva

                                    Bara vara ensam

                                  3. Tills ordet tillsammans

                                   Blir besannat , upplevt , känt

                                   Och vi är många vi som lätt förstämt

                                   Har tappat verkligheten

                                   Och bara har kvar själva ensamheten.

                                    För att bli varm igen

                                   Måste värmen sökas där elden är.

                                   4.Man måste inte nödvändigtvis bli kär:

                                     Men man måste inse, vem man är.                  

                                     Inte glömma bort sig själv

                                     Finna ens egen eld

                                     Som  säkert bär.

                                                                          Papper

 

                                                                         1.Papper

                                                                            Papper

                                                                           Vitt – oskrivet

                                                                           Skrivet redan, livet.

                                                                           Spår i en ödegård

                                                                           Av människor, som har åkt Ford.

                                                                           Rutigt , randigt människoliv

Vill leva enad och fri.

Växa i hopp och tro

Gud är fin och god

Gud är god och vad som än sker –

Människor är av halm och ler.

Växlingar i sinnet

Lever inte kvar i minnet.

Blå och grann planet

Som aldrig för Herren brann

Ändå Gud åt sig några van

Slit och släp

Rast och brutet bröd och vin

Guds gård står aldrig i sin.

Gud ger och vi får ge

Åt varann

Livets namn.

EN LITEN GRAMMATISK DIKT

 

 I presens reses stegen,

   I imperfekt är den rest.

En rest är den om den har varit…

Perfekt.

 Men knappast längre perfekt.

 

I futurum blir den som ny, vår stege,

Om den alls inte hade varit –

Pluskvamperfekt,

Hade det ju varit ett extra plus.

 

 

 

AFTONBÖN

 

Gud, nu är det jul igen.

Jag hoppas verkligen att Din födelsedag har varit bra.

Jag hoppas också, att Du har fått vara lycklig iallafall idag.

Var snälll och hjälp dem som – precis som Du själv en gång –

inte har någon säng för natten.

Hjälp dem att åtminstone kunna sova torrt och hitta mat och vatten.

Käre Gud –

jag vet att Du äger hela himmelen och allt som finns.

Gör så att jag alltid minns Dig

Du som  skapat varenda liten grej.

Gör också så att jag alltmera strävar efter himmelska, sköna timmar.

Vare sig jag går, står , sitter – eller simmar.

Jag ber för dessa Dina små, som inte ens många vill ge ett enkelt ”hej”

och vad som de än önskar, får de oftast nej.

De flesta vet ju inte, att i dessa minsta, ser man klarast Dig.

Sist av allt, innan jag somnar – burr, vad det är kallt! –

ta hand om hela vår jord och allt.

Hjälp allt att riktigt LEVA

inte bara existera.

Idag, men imorgon med.

Ge dem manna – och minns att alla kanske inte ens har en sked

att äta dem med.

Hjälp oss alla även imorgon, att lyckas se

vad just vi kan göra

oavsett hur mycket vi kan göra åt hela jordens röra.

TACK             FÖR ATT DU ALLTID SER OSS!

SPECIELLT TACK FÖR ATT VI BOR I ETT LAND DÄR DE INTE SLÅSS.

AMEN.

Jenny C Rowland

Båtdikt

Att kliva rätt ner i en liten båt

är ganska svårt.

Man är ju rädd för att bli våt.

Då får man hjälpas åt.

Tack för att Du kör så bra och fort!

Man hinner inte ens ta kort.

Båten skumpar bra i vågornas brus

man når fort sitt mobila hus.

Väl i bilen

orkar vi väl åka de stackars milen

tillbaks till innerstaden

med bältet på sitter man säkert i sadeln.

In i lägenheten, varm och ljus

Snart hörs toalettens brus.

Denna dikt funderade jag ut

när jag satt i båten

men nu är den slut.

Jag hoppas du nu är belåten.

KRAM och tack för en skön båtfärd!

Andas

Andas in

Andas ut

Såja.

Varsågod

Du lever.

En present har du fått:

Du lever.

Varsågod: skrik.

Skrik bara.

Minns bara en sak,

Även om du glömmer allt annat:

Du lever.

Du finns.

Du lever.

Varsågod.

Andas – in.

Andas – ut.

Såja.

 

Att söka sanning

Den som söker Sanningen

Skall finna sanningen, som spränger atomer

Den som finner sanningens innersta atomer

Kan hoppas på en fusion

Efter avslutad fission

Saker kan börja i moll, men sluta i dur

Jesus är med i ur och skur

Regn och sol, sanningens hårda kur

Dödsterapi som kan sluta i en själ, som är helt och hållet fri

Att leva på ett kanske kan bli någonting annat från det som försvinner här

Man behöver inte leva med sorger som bara tär

Livet är aldrig ens egna affär

Jesus är ju med och bär..

Det är nog värt det

Jesus är den som ju  hårdast slet!

På promenad

På promenad

I stillsam mak

Igenom mitt ensamma liv

En ensam själ

Ger ett ensamt liv

Men –

Livskraftens försiktiga , stilla , sköra

Optimism

För mig vidare steg för steg

Och musikens mustiga toner fyller mina tomma rum

Vågar jag gå ?

Finns modet inom mig att kanske inte nå ända fram ?

Längs denna väg

Längs denna promenad

Ett liv – en hel dag

Musiken spelar mig fram

Den kommer att leda mig ända hem

Tror jag nog.

Vandrar

Vandrar på en väg

Inte aldrig – vägen

Kanske alltid – vägen

Kanske benägen att säga mycket

Mer än lite

Hotas av vite.

Sliter, slinter

Koppar, glas

Ut och drick kaffe och mys!

Omsluten

 

Omsluten av Guds famn

Vilar han i döden

Min älskade bor numera i himlen

Min andra älskling lever

Jag vet inte vem jag älskar mest

Jag älskar båda två

På helt skilda sätt

Och mitt i allt finns Han

Som kallas både Gud och Frälsare och man

Han, Människosonen

Jesus, vår Herre

Castaneda

Castaneda har kastat sina kastanjetter

numera river han biljetter

det är för mycket bråk här i Europa

varför ska det vara skillnad

mellan att gatsopa

och att sköta ett kontor?

Bär vi inte alla skor?

LIka rätt

samma lön

alla med något vett

alla skapade med olika kön

ändå samma Gudsbön

Låt människorna leva

oavsett hur de än framåt må treva!

Beroende

Inga cigaretter kvar

alkohol är allt jag har

röka – dricka

alldeles ensam med min hicka

jag skakar, skälver

nikotinist ska man inte va´´

Jag går till en okänd, jag gamar en cigg

ens snubbe ringer, han behöver ett ligg

nikotinet, det är alldeles slut

jag börjar ju på mig själv slå knut

nikotinist ska man inte va´-

säger alla –

kra!

jag går och lägger mig efter ett sista bloss

(rotade i grannens soptross)

känner mig söndermald som av en stenkross

vaknar grinig, jävligt trött

hela livet verkar så jävla dött

nikotinist ska man inte va

det känner jag är blaha, blaha!

ja, jag kan dö

kan inte alla det

är inte alla som ett litet frö?

Pappa

 

Pappa

Du flyger över land

Över hav

Du gör timmarna av sand

till kärlek från björkarnas sav

Pappa

utan kärlek  så går vi under snart

men utan Kristus går inget, så klart

Timmarna flyger iväg snabbt och  lätt

det gör inget om vi kan hålla livet tätt

att vi dricker ibland

gör väl att ölen går från hand till hand

inte känner vi väl något annat än värmen från en kärleksfull hand

Och sen till slut

så bärs vi alla ut

vi står inför tronen

och har rundat (äntligen!) livskonen

nu är vi framme

hos Den Sanne

En timme

En timme kvar

än är hoppet det jag har och pengarna och själen spar

jag har oro i en vådlig mängd

men Guds kärlek ger mig var morgon förnyad nåd och ökad livslängd

en timma försvinner för mig  här och där

 i ångest och själslig misär

detta vållar väl mest mig själv besvär

Gud, mig lär vad frid i sinnet är!

Inget kvar

Glädjen är försvunnen

öppnad är sorgebrunnen

ensam vandring förestår mig snart

länge är det kanske tills mitt liv levts klart

kärlek är för svårt

drabbar till slut alltid lika hårt

en ensam säng

bred och fin

aldrig mer en tvåsam sommaräng

aldrig mer delat kärleksvin

jag får ensam leva

resten är slut

i det kompakta mörkret

bärs min kärlek ut

Om granar och grannar

Granarna står tätt

och de är min utsikt

från detta tågsätt.

Det mig bär

till den jag håller kär.

Nu är det slut på Englandsäventyr

och glad är jag att inget gick överstyr.

Grannar ska ju vara som granar

och hjälpa mot faran man ibland anar.

Grannar behöver faktiskt inte vara granna.

Annars kanske man inte vill gå hem –

utan stanna.

Åtminstone tills tvns hosianna ljuder

och Åbo traditionellt julfriden påbjuder.

Kom till matpressen!

Kom till matpressen!

Slipp undan all julmatsstressen

och läs istället i lugn och ro din Expressen.

Ett naturligt lugn präglar sen ditt hem och hela julmatslagningsprocessen.

Njut och mys – nu har du en överfull frys!

Innan julklapparna delas ut

och du känner dig helt slut –

kanske hinner du med att laga byxknappar som behöver sys.

Julklappsinslagning och gåvorundan

går jättefort även det undan.

Kom hit och köp –

vi garanterar att du slipper medverka på något tidningslöp!

Orkbrist

Jag orkar inte

Jag kan inte

Jag vill inte

Ändå – mer skit

Hit och dit

Det blir ju aldrig eller sällan lugnläge

Aldrig betyder kanske att det inte blir bra mer

Mina bekymmer blir ständigt fler

Om jag går i strejk totalt

Kallar ni det för nervkollaps

Ni har ju aldrig något otalt med Honom som allting ständigt ser

Nej för er är allting jag, mig, bara mitt fel

I era ögon blir jag aldrig hel

I mig kan ni se allt ni själva inte är

Ändå törs ni förneka Jesus Kristus som oss alla alltid bär

Så jag undrar stilla:Vem av oss lever egentligen i misär?

Inte

Inte sitter vi i sjön.

Inte heller är vi begravda i snön.

Trygga är vi inomhus

Och snart ska vi tända våra juleljus.

Inte ska vi se på det vi saknar

Inte hur än vägen kroknar eller raknar

Avundsjukan får ej av oss ta sin tribut

Hellre för Jesus  får vi blåsa vår  julsalut!

Jesus ger oss troget bönesvar

Idag och alla andra dar.

Vår livstid här är ju så förfärligt kort.

Så all oron måste kvickt och hastigt bort.

När friden kan kännas runtomkring och inuti mig

Känner jag igen ett himmelskt hej.

Ingen är helt utan Gudsliv.

Inte vi, och inte ni.

Ingen enda tar ett kliv i ensamhet

Ingenting missar Guds barmhärtighet.

Idag ett evigt NU.

Idag redan som den dag då inga hjärtan mer brister itu.

Tankar

Tankar

drömmar

visioner

Gud ge mig mod att vilja leva och finnas

även i mina tankar!

Glad ändå..

Det är

mulet och ingen sol

Tur att det mulnade ändå

så solen inte kom för tidigt

för mina frön-

annars så växer de för tidigt

då får jag äta för tidigt

och blir mätt för tidigt

innan jag blir hungrig

 

Död kärlek

Kram, säger han

Jag älskar dig, säger jag

Vi ses, säger han

Puss, säger jag

Du är älskad, säger jag

Jag vet, säger han

Är kärleken död då?

Eller bara förmågan att kommunicera den?

Jag vet inte.

Kanske båda.

Inte vet jag om det var med flit –

eller om det var våda.

Sann kärlek brinner alltid med den klaraste låga.

Men det är svårt att våga

Kram

Mina teckningar.

Mina förtäckta ord

Bärs fram till Gud

I form av bilder

Som formats av känslan

Som jag hade, när jag gjorde dem.

Mina teckningar.

Mina täckningar.

Min, och bara min fundering ,  är denna:

Hur når jag dit

Dit jag aldrig når ?

Jag når – när jag får.

Kram

Kran

Kärlek hela långa dan

Av Gud

Och då hörs inget missljud

Längre

För allt är då borta och glömt

Livsmodet inte uttömt.

Lycka

En härlig famn som man vill landa i

är värd guld

Att ha en familj och ett efternamn

att vara bara

gör det värt

att finnas.

Det går inte en enda dag

utan att lyckan gror

försynt, försiktigt

Det finns inte en enda dag

som man vill offra

till någon annan

hur mycket man än älskar den .

Ens egna livsdag

vill man verkligen leva fullt ut

och känna livskraften och harmonin

dold

bakom hela livsbråten.

LYS

Lys, vänliga , milda sken

Lys i natten

Lys upp våra hjärtan, fyll dem med glädje

Och med Kristus sanna Ljus

Så att vi kan och orkar leva.

För evigt kommer detta milda sken att följa våra spår

Kristus  är med oss, och styr våra steg

Varje dag är en gåva från Honom

Som har älskat och som älskar

För alltid.

Bad

Jag bad en gång och badade

 Och fick motta Livets Bad.

Alla synder och hemskheter försvann i detta dop

För alla tillhör Kristus lilla hop.

Hoppas får vi göra

Att det fröet som såtts inuti

En dag blir fruktsam och grön

Och härliga dagar väntar

Långt bortom tid och rum

För Kristus lilla hop

Som fortfarande hoppas.

Att tro på Jesus är skönt

I himlen är det himmelskt

Och borta allt det jordiska som band mig fast har försvunnit

För då har himlen och jorden brunnit.

 Att  Minnas

Allt det vackra, som Du ser

Spar det i Ditt hjärta

Längst inne i hjärnans skrymslen

Du bär det med Dig var Du än går.

Det är det viktigaste , att minnas.

Allt det fula, disharmoniska

Försvinner

Lika lätt

Som att dra ut en propp ur diskhon

När Du har diskat klart

Det ska Du också minnas.

Om kallelser

 

De himmelska fälten vitnar till skörd.

Låt kallelsen inom dig nu bli hörd!

Du fick ett liv att leva för Gud.

Så lyssna nu stilla till Livets bud.

Var inte rädd för synden, döden och mörkrets makt.

Jesus Kristus har ditt liv redan i Sina händer lagt.

Försök att gå även om det är stenigt och hårt –

Jesus går med, även de dagar då det är svårt.

Att lyda vår Gud verkar så fyllt utav krav.

Jesus vill att vi tillsammans simmar med Honom själv i kallelsens djupa hav.

Han simmar först –

då väcks våran törst

att simma efter i solstrålen som glimmar

även om vi inte kan simma så fort alla livets timmar.

Långt borta i fjärran finns ett rike så stort

att medan vi går, försvinner ondskan alltmera bort.

Medan tiden försvinner

Kristus oss påminner

att verka för godhet, sanning och rätt.

Kristus har lovat att hjälpa på alla möjliga sätt.

En dag så är bönen, sången, och livet slut.

Då skjuter nog änglarna oss en salut!

Intryck

 

Intryck.

Intryckt.

In – tryggt.

Balans.

Chans.

Obegriplig.

Vänlig.

Jorden är stor och rund

Här bor vi, men ingen hund.

Vi har katt.

Vi väntar oss ett gott skratt.

Därför att

Då mår jag så bra.

Jag vill att det alltid ska vara så

För så är det, så kan man må.

Jag vill vara lugn och rofylld

Snart så blir jag kanske rotfylld.

Te

Lord grå,

Hej och hå!

Vilket fasligt sjå!

Ja – så kan det gå.

” Låt stå.”

VÄLSIGNELSEN

 

Alltid

Jämt

Aldrig

Säga

Aldrig.

Sakta

 

Sakta.

Ännu en dag, som finns där.

Jag vaknar, sakta .

Jag går upp

Till takten av Din närhet.

Lyssna.

Ett andetag.

Ett till.

Jag finner ron.

Jag andas.

Jag finns.

Ännu en dag till.

Det är dags för mig

Att lära mig njuta

Av mitt liv

Leva dess lugna stilla andetag.

Sakta.

Vakna

Vakta

Det som en gång blev mitt

För en tid vårda det

För att sedan lämna det

Som allt annat

Sedan

Sakta

Sakta

Lämna det och gå

Sakta därifrån

Utan något med mig

Men jag hade ingenting

När jag kom

Jag har ingenting utom mina minnen

När jag en gång går.

Jag vandrar och andas bara

En dag till.

Tack

För goda dar

för allt som är kvar

tack min Gud!

För förlåtelse och frihetsljud!

För kärleksfull beröring av min hud

tack min Gud!

För lovsång och själslig stillhet

för nådens realitet

tack min Gud!

För aktiv tacksamhet i evighet

tack min Gud för DIN trofasthet!

**En datanörds bön

 

Gud, ominstallera alla mina filer , så att jag är mogen för Din evighet.

Gud, rensa min hårddisk från alla främmande virus som vill manipulera mig till att inte tro på Dig.

Gud, optimera både min mjukvara och hårdvara, så att jag kan kommunicera med för mig helt främmande system och kunna överföra användbara filer för att de ska kunna och vilja optimera sig för Ditt rike.

Gud, gör så att jag inte förslösar mitt hårddiskutrymme på oväsentligheter, eftersom det finns så mycket från Dig kvar att ladda hem.

Gud, gör så att jag alltid har tillräckligt med hårddiskutrymme och optimal programvara så att jag kan läsa filerna från Dig.

Gud, gör så att jag om möjligt aldrig kraschar.Om jag ändå kraschar, gör mina fel så minimala att jag kan startas om.

Gud , gör så att jag alltid använder min programvara på bästa sätt för Ditt rike.

Amen

MAT-BÖN

Sten.

Ben.

Grytan kokas på hällen

Blir färdig innan kvällen.

Gud oss matens resurser giver,

Vi alla får hålla i kniven.

Slaktad Guds-mat vi äter,

Lök, morötter, falukorv och potäter.

Guds nåd och tillstånd vi alla har,

Gud,, vår Far,

Maten just åt oss Han spar.

Det som blir kvar,

Det som Himlen har i förvar,

Är inte vårt eget,

Är i vind och segel förteget.

Vågar vi steget

Att orka tillsammans,

Taget öppet, ej i hemlighet –

Ser vi alla en dag:

Det som är vårt och allas skall delas.

Herrens får vi kallas,

Och därigenom vi helas.

Låt oss sluta som levande sten,

Riktiga, äkta, vitala ben,

Åt Herren vi ger

Det vi alla får,

Idag, igår

Följa Herren i Hans egna spår

Tiden går…

Historierna de bleknar

År efter år

Är det värt att skriva böcker

Nu när alla chattar på nätet?

Här är en gammal och grå rebell

Fast i tiden

Fast i tiden

Är det 1987?

Nej, Thåström har flytt utomlands

Och Wiehe har blitt som ny

Loket är i rutan

Inget är som förr

Min kärlek han har gått 

Han lämnade bara bakom sig

Ett iskallt vinddrag i dörren

När han gick

Mamma är detta livet

Måste man bli gammal?

Ja, man måste, är hennes svar

Men orden som jag skriver

Lär väl kanske fastna någonstans

Någongång kanske någon

Vill veta hur allt var

När jag var en ung rebell

Visst gör man dumma saker

Men man lär sig mycket

Tillexempel internet

Imorgon ska jag städa

Och imorgon är det vår!

Till mig själv på min 30 års dag

Nu så fyller du år idag.

Till det har du inget behag –

Men solen kanske skiner

Och du har nog fullt med sekiner.

Ciggar i långa rader, och ingen spelar charader.

Trivs och gona dig i värmen,

Och samla allt som du har skrivit i pärmen.

Livet levs i rosengård en gång,

Och Gud ger Ditt hjärta sin egen sång.

Tänd ett ljus när du är lycklig,

För det som har varit

För de som sårat dig

Blir vägen vit

Eller smälter

Hör väl knappast hit.

Åka bort, ska du kanske göra,

Kanske Rådig vill köra,

Ta allting bara lugnt,

Ska du se att Jesus bär allting

Som är tungt.

(från mig till mig själv)

OM KONST

Att göra konst

Är konsten

Att göra konster, att göra mönster

I det 

Som inte verkar ha något mönster alls.

Mönstergill konst

Är lika bra

Som det som inte har gjorts efter mönster –

Det är bara en utsikt

Genom ett annat fönster.

KONSTNÄREN

Skapar det formade

I mitt innersta

Där det ljuder

Som en utdragen ton

Som får vibrera i evighet

Ljuda dess återklang

I Guds barmhärtighet.

Mörkret

Är så mörkt

Inuti mina händer

I mitt hjärta

Bärs fram till Korset

Blir delad smärta

Kastad uti graven

Det jag burit

Tungt, tungt

Formar jag sedan Ljuset återvänt

På nytt

Den sång som är mig given

Den gåva

Som är endast min.

UTSTÄLLNINGEN

 

Tavlor

Skulpturer

Människors livsverk

Livslevande

Talar de

Inte ord –

Men bilder

Bildar

Utbildar

Dig och mig

Så att vi får se

Hur andra kan se

STILENLIG

En cellgruppering

Bildar det sinne vi kallar syn

En förening

En förgrening

Av människor

Som inte går i raka led

För celler

Består av atomer

Som rör sig som de vill

Men det är ändå inte kaos

Utan ordning.

En minnessten

En minnesanteckning

Älskad

Känd

Sedd

Ett vittnesbörd

Här fanns en gång

En människa

En älskad

En livssång.

En minnesgåva ges –

Något

Blickar

Vemodigt

Emot mig

Där jag går

På kyrkogården

– gravvården.

Det kallas ångest

 

Det kallas ångest, det jag har

Varje dag kan vara svart som natten

Det kallas ångest, det jag har

Kanske kan jag lagas en vacker dag

Framåt, försiktigt lite grann

Stilla, varsamt vandra gatan fram

Det är regnigt och blött där jag går

Det kallas ångest, det jag har

Och regn kallas det som strilar utanför

Regn finns det även rikligt av innanför

En vacker dag vill jag säga som så till mig själv:

Igår, var igår

Idag är idag

Idag är jag faktiskt ångestfri

Skuggor från förr

 

Skuggor från förr

Hinner de upp mig?

Ja, det gör de.

Ja – de jagar mig, än

Och jag är inlåst – igen.

I lådan med alla mina känslor.

Man kan ta ut sitt brända bröd ur ugnen

Raka bort det och baka nytt

Inte halvgammalt och halvnytt

Jag vill bli helt helrenoverad och kry

Jag vill bli en helt ny

Biologiskt , andligt, med en sårfri själ

Som är hel och ren utan minsta akilleshäl

Invärtes och utvärtes.

Det gäller…

 

Det handlar om att lära sig  att

På ett konstruktivt och uppbyggligt sätt

Lära sig att leva med sin ångest

Så att ångesten inte tar över allt

Utan att den snabbt försvinner

Och ersätts av frid.

Det gäller, att trivas med sig själv

Sina egna (rimliga?) krav

Och att bara försöka uppnå

Vad som verkligen är möjligt

Men vad som verkligen är möjligt –

Den hemligheten är Gud ensam om att veta.

Tröst

 

Gud tittar på sina små barn

Han vaggar dem och vyssar dem till nattens lugn

Sov i ro, Han vaktar och vakar

Inte behöver Han sova som vi behöver

Hans nåd och tröst ger en sömnrik natt

För alla från Stockholm ända till Mora.

Sov för din själ har blivit matt.

För  barn och stora:

Den som lever nära Gud

Kan ingenting förlora.

Mamma är också uppe

Och bakar

Och sparar kanske lite smet om det blir något över

Sov och dra täcket över all din hud

Sov lugnt – det finns en Gud

En tio minutersdikt

 

Utan dist

Jag vandrar fram

Steg

För Steg

Tassar jag

Igenom min dag

Ibland känner jag

Att jag har Guds behag

Ibland är tonerna så glada

Så det finns bara glädje och skratt

Ibland får jag i tårar vada

Och känna mig alldeles förfärligt matt

Men när jag har sovit en stund

Så ser jag att även idag

Är jorden rund

Och jag blir allt gladare

Alltefter dagen glider sakta fram

Och jag kanske aldrig blir en duktig livsvadare

Men sanningen kommer fram

En dag så bärs jag som en glad gitarr

Runt Guds hals helt igen

Helt genomfrälst

Helt genomfräsch

Från topp till tå

Och jag undrar hur allt blir då

Jag kan inte fatta vilken underbar värld

Som vi får då

Men till dess:

Ljud och dist

Ljud och Krist

Glädjens ton bär min dag idag

Det får räcka för en dag som idag

 

En härlig dag

Som idag…

 

 

Fem minuter

Femminutersliv

Gud hjälp mig att vara och förbli!

Gud, i mitt hjärta, skriv!

Gud hjälp mig leva

Ett sant njutningsfyllt liv

”Minns du” ?

 

Minns du floden

Där vi lekte som barn en gång?

Floden strömmar än

Vattnet flödar som då

Strömmen har ännu ett mål

Redskapsboden , som även den är kvar från förr

Har kvar redskapen som då men har rostat kanske

Lite grann..

Ord kan ju dö

Fraser kan bli livlösa

Orden kan förlora sitt förlösande flöde

Orden kan sakna sin tyngd och ursprungliga mening

De blir mer bokstäver som man satt ihop

Istället för att vara det de var  – verkliga ord

Fiskar kan ju som bekant lika gärna ligga i någons mage

Men en gång så simmade de, lekte och levde som vi

Gud, som skapat oss

Har som ständigt mål för sina ögon att inte förgöra oss

Gud, som har en lekstuga av enormt format

Vill svepa in oss i sin kärleksfulla famn

Nådens dörr är en verklig realitet

Det är inte bara ord – eller sken utan verklighet

Nådens bord är verkliga, livgivande ord

Det är verkligt för var och en

Gud finns alltid kvar

Tvivel eller tro

Gud finns kvar precis som Kristus bönebro

Tankar innan sömn

Läggdags

Atarax

Liv och frid

Har hittat hit

I tid

OM ETT LIV

Och klängväxter och rosor

det växte invid en vägg

för länge sedan

Där såddes frön invid spaljén

Där såddes liv

Där såddes somt

som mest hör hemma i små dosor.

Ja, där växte liv och kiv och gräl

inuti ett litet, litet ägg

”För alltid”! rösten ven

För alltid, ska det finnas kvar

Såväl sådden, precis som skörden

Somt blir övergivet ( det som förrådes)

Somt blir sparat ( det som förmåddes)

Det blir kvar – ändå

Och bör bäras runt, på tå.

Det jag lärt av det jag trodde

är som båten jag aldrig rodde

Det förirrade sig som drivis bort

Det spelade ju ingen roll

Växten hade det ändå alldeles för torrt.

Uppgivet jag driver uppå flaken

och väntar även jag

på att få uppge hela saken.

SKAPANDE

 

Jag har mycket att göra!

Gud, jag vill höra!

Gud , ge mig frid

Och evig juletid!

Julerimma

Julestrimma

Liv och ljus

Och värme i vårt hus

I lagom dos

Precis varje timma!

Lovsång

Jag är hos Dig

Du är med mig

Jag är innesluten i Din famn

Du är höljd i eviga moln

Du är till av evighet

Du är med varje dag

Du är med i mitt hjärta

Du har gett mig allt som jag har idag

Du är med mig imorgon

Du är vilan

Du är Löftet

Du är min morgondag

Du är min framtid

Jesus, Du är det sanna idag och för alltid

Dagar

Varma dagar

Kalla nätter

Inga frusna kastanjetter.

Detta är tiden då Gud skiljer får från getter

Kanske får just jag kläs i siden

När jag gått ur tiden

Kanske äta feta och smakliga rätter.

Livet finns.

Livet minns.

Jesus sanning bor ju där.

Men också här.

Depression

Depression

Depression

Jag blir inte gladare ens för en miljon

Depression

Depression

Jag anar skyhöga mörka skuggor där jag går

Jag gör ständigt fel, det känns som jag ingenting förstår

Jag vill bara sova bort alla mina fel

Fast kroppen behöver bad också, för av att ligga jämt blir jag så stel

Depression

Depression

Jag blir inte gladare ens för en miljon

Depression

Depression

Jag är tacksam för att jag är ensam och inte lastar mina bekymmer överallt

Är det bara jag som tycks ha tappat livslust och allt?

Det är skönt att bo som jag gör

Men en dag kommer det någonting som mig förgör

Det känner jag djupt härinne

Det är inte bara ett gammalt minne

Depression

Depression

jag blir inte gladare ens för en miljon

depression

depression

Jag vill ju leva mitt liv i stillhet här

jag vållar väl ingen något besvär?

men jag anar katastrof runt hörnet

jag som så ofta smakat törnet

Nu är det väl snart dags igen

Jesus är  min enda vän

Depression

depression

jag blir inte gladare ens för en miljon

depression

depression

om jag bara visste att jag fick vara kvar här

skulle det lyfta bort sorgen som tär

jag älskar ju mitt liv och lägenhet

fast jag för stök har viss benägenhet

snälla låt mig leva som jag gör

även fastän jag inte är så som jag bör

depression

depression

jag blir inte gladare ens för en miljon

depression

depression

det är en del

av min religion.

Till Owe på femtioårsdagen

Nu fyller Du femtio år.

Det känns väl för Dig,som om Du var barn – alldeles precis igår.

Men med en fin familj och Jesus som leder Dig vid handen, möter Du en härlig fantastisk vår!

Det är en fröjd att ha känt Dig all denna tid.

Jag vet, att Jesus ger Dig ständig frid.

Denna frid sätter sina spår –

i familj, vänkrets, arbetsliv.

Man ser ju hur bra allting går!

Du och Din familj ger liv.

Ni ger mod att ta nya kliv.

Att umgås en dag med er

gör att man ständigt längtar efter mer.

En sann gemenskap

och ett finfint äktenskap

ger mersmak.

För kärleken finns inget tak.

Må ständigt Jesus ge era hjärtan frid.

Han är med oss alltid.

Owe – hipp hipp hurra!

Vad Du är bra!

Till teatern

Till teaterns höjd och bildning

för den, som kanske är en ”vilding”.

I teaterns själ – befryndad väl

med gudstjänstens – i nådefulla stunder.

I bägge salarna, kan Gud göra under!

För en ledsen själ

som livet kanske inte velat särskilt väl

är det en nåd att brista ut i ett befriande skratt.

Med och utan hatt.

Skratta så att hela magen gungar –

gråta ibland, det ju själen lugnar.

I teaterns hägn får alla sinnen sitt –

teaterns ämnen spänner vitt.

Där kan jag lära mig så mycket, som jag annars inte kunnat –

 t ex om jag inte mig just denna teaterbiljetten hade unnat.

Bäst är av allt

att i eftertänksamhet efteråt vandra hemåt

– om än kanske på ensam stråt –

och stilla tänka:

”visst är teatern ett av jordens salt.Det kan göra ett kallt hjärta oändligt varmt.”

Och känna – nu har jag fått kläm på massor –

och denna känslan  gör ingen skillnad på lärda och folk i ica-kassor.

Så låt teatern för evigt blänka!

Det kan ensamma hjärtan för en stund tillsammans länka –

och när jag kommit hem igen

har jag mycket att fundera på

teatern en nyfunnen vän-

dit vill jag gärna åter gå.

Låt stå!

VITTNESBÖRD

Jag såg en bok i biblioteksfönstret idag

Den hette något som vittnade om något bra.

”Vi har överlevt. Ursprungsfolken talar!”

Att Gud också oss förenat till ett enda folk ,

I vårt ursprung finns ju Herren, som är varje hjärtas tolk,

Om detta talar hopp och palestinasjalar,

Om plågade själar i berg och dalar.

Vi har överlevt.Vi är ett.

Tillsammans har vi Kristi återkomst förberett.

BETYDELSEN AV TRÄD

Några träd står lutade vid vattendrag

de böljer, sjuder, kokar, svallar

Tills de stilla lägger sig.

Träden ser.

De vet.

Seende träd

vid vattenfall

Leende träd –

intill sitt sista fall.

Så synes de

Så lever de

En bit

för varje dag

de fylls

med nya intryck,

sorger, glädjerus –

och kanske vill de iväg och göra bus.

De lever mer än vi

De lever ju mera inuti.

De lever med oss

För oss

För de kan inte skada oss

Men vi kan såga ned dem

Lika lätt

som att röka ett cigarettbloss.

Träden ger oss syre till vårt blodomlopp.

Vi skadar oss och även dem med rökens propp.

De när.

Vi tär.

Bägge får ju finnas

Men inte lika länge minnas.

Allt behöver allt –

Så att livet kan levas varmt

och inte kallt.

Träden tycker nog livets mening skulle saknas

Utan människorna och djuren.

Livets mening vore noll

När det både lär finnas dur och moll.

JENNY C ROWLAND

Frågor

Vem är jag?

Vad är jag?

Är jag?

Finns jag?

Är ett jag ett riktigt jag?

Vad är ett riktigt sammansatt jag ?

Vad är ett sant jag?

Vad är lögner

Och vad är sanning?

Är sanningen objektiv?

Är sanningen alltid sann för alla alltid ?

Är man präglad av andra mer än sig själv?

Måste det alltid vara så?

Är det bäst så?

Bäst att ta reda på det – snart.

Snart – men inte än.

Än är jag inte mogen att hitta svaren.

Jag väntar.

                Källarens verklighet…………..

En  dag , lika molnig som den här

Fann jag mig själv vandrande på flykt

Inom mig hade jag skapat mig en barriär

Jag fann att min rädsla för att inte kunna lyckas med det jag velat och tänkt

Hade all min lust och glädje i källar´n slängt

Dörren ditin hölls stängd och låst

Hit skall inte nå misslyckandets kalla snålblåst

Men jag fann också

Att när jag förlorade det jag satsat – det jag inte klarat av

Kunde ändå lära mig någonting;

Jag lärde mig  att i en källare är mörkt och kallt

Ibland måste man våga satsa allt

För att kunna vara med i glädjens ring

Och att få höra ihop med andra

Även fast man i sitt inre inte är lik de andra

Är ändå glädje,hopp och  att få vandra

Ett stycke väg få dela

Och en stund kanske få slippa min rädsla för att fela

TRÖTT….

 

Nu så är det kväll

och jag är ganska trött

jag tänkte, att jag kanske

borde skriva något sött

Något för att lite vara snäll

nu när det hastar på mot höst

Vintern kommer snart,

men det är inte mig till tröst

Långt bort finns min framtid, osedd

oklädd

Mina kläder, som jag då skall bära,

ligger i ett skåp,

som jag öppnar den dagen

som jag känner mig beredd.

Kanske julens glada bud

kan få mig att på nytt höja glada ljud;

Att packa upp just den glädjande  present,

Som just i mitt hjärta juleljuset tänt,

än en gång få känna barnets glädje och höra klockans klämt.

Att sedan ta med tillbaka

lite av det glam och yra skämt

och lite av min oro i bäcken inom mig

blivit stämt.

Att hoppas och att längta,

(snart det är advent!)

Det tillhör julens mening  också det,

precis som allting annat vi förväntar

medan klockorna de klämtar.

Nu så känner jag

mig lite mera glad,

Och julens ljus,

Samt Livets Hus,

Gör ändå att jag vill känna Livets brus

Dagens tankar

 

Stilla och lugnt flyter dagen in från nattens mörker

Som en båt som hittat land igen

Jag stiger upp för att öppna för dagens ankomst

Ljuset sipprar sakta in igenom mina fönsters gardiner

Det är dag nu igen, ser jag och vet inte hur det ska bli

Natten är borta och dagens krav och vila är här

Jag försöker att minnas att det faktum att jag lever är nog

Och låter dagen gå

Jag vet inte med säkerhet något alls

Oro och obeständighet hör jordiskt till

Men jag tror på musikens obändiga kraft till själens utveckling

Jag tror på att alla som vill varandra väl är som kraftfylld musik för varandra och för jordens väl

Jag tror på himlens återspegling i varje enskild människas själ

Jag tror på att allt finns även om man inte ser det

Jag tror på frihet utan tvång

Jag tror på en barnslighet utan ansvar

Jag tror på himlens och jordens innersta samhörighet

Och därför kan jag möta denna dagen

I ytterlig frimodighet

Hoppas jag, i alla fall.

Underbara dagar

Underbara dagar.

Fridfyllda nätter.

Äta. Sova. Andas. Vara.

En väntad åska –

Som kanske uteblir.

Ett liv som levts styckevis och delat.

Ett hjärta, som blir helat.

En Gud som förstår all vånda

En vardag – med Gud och hoppet

Innan döden kliver in

Och för med sig stoftet

Och vandrar vidare

In i grönskan.

Om tröst

Sup-amnesi.

Sup-amnesti.

Livet ska levas som det är

Man får se varthän det bär

Möjlig romantik

Göms inuti en cynisk själ.

(även den har sin akilleshäl.)

Hur man lär sig

Att inte trampa snett

Har jag förmodligen  ännu inte sett

Av supande förloras lätt

Ens lilla vett.

Sanningen sägs alltid vara ljusast

Av allt som finnes här på vår jord

Men den är sällan annat än smärtsam

Och kan stundom upplevas aningen kall

Ifall den blir använd bara

Som skådebröd stående på ett fint dukat bord.

Ungdomen är snart försvunnen

Tiden har typ runnit ner i glömskebrunnen

Endast den består, som är helt och hållet Kristusvunnen.

Längtan, den är nyttig i måttlig dos

Precis som fläskstek, med ljuvligt os.

Klingande toner ifrån himlens land

Består längre i min själ än tiden

Som ju gjorde mitt liv till sand.

Trösterik musik är också vilsamt för min själ

Den påminner mig om Gud, som alltid vill mig väl.

 

VILSAM

 

Laidback – vilsam.

Lagt bakom.

Se framåt – spejarna spejar

Gud, gör så att jag inte sprejar !

På promenad

På promenad

I stillsam mak

Igenom mitt ensamma liv

En ensam själ

Ger ett ensamt liv

Men –

Livskraftens försiktiga , stilla , sköra

Optimism

För mig vidare steg för steg

Och musikens mustiga toner fyller mina tomma rum

Vågar jag gå ?

Finns modet inom mig att kanske inte nå ända fram ?

Längs denna väg

Längs denna promenad

Ett liv – en hel dag

Musiken spelar mig fram

Den kommer att leda mig ända hem

Tror jag nog.

Vitt

Vitt.

Ett papper att skriva på.

Ord – kanske ett dataprogram.

Kanske bokstäver

Som kanske en dag

Om de har tur

Blir meningar

På ett vitt papper

Som kanske

Blir flera hundra,

Som kan bli

En vit (?)

Bok.

Eller en svart.

Färger spelar ingen roll.

Tror jag.

Kvällsbön efter en fin dag

 

Gud,

Du ser min morgondag.

Lyft den efter Ditt behag.

Jesus, Herre, Du vet precis som jag:

Det kommer en ljuvlig vilans dag

Då all smärta har vikit bort för alltid

Och då inser vi fullt och fast och orkar hålla oss vid

Din kärlek som är världsvid och famnar allt

Både varmt och kallt.

Jag vilar trygg i Dina händer.

Precis som miljontals folk i andra länder.

Nåden för var och en som tror

Famnar alla som behöver en bror.

Klockan rusar jäktat runt

Kärleken kläder aldrig för tunt.

Ikväll, imorgon, alltid

Finns det tid för Gud

Även om man inte har en vacker svid

Ikväll , imorgon, alla mina dagar

Gud mig bär och ständigt lagar.

När det är dags så åker jag en dag till Himlens Far.

Jag åker till Honom , som en gång sa: Var!

 

FILFRUKOST

 

Hjälp åt massagen

för hela magen

för friden i alla liv

för att koppla av i fred!

 

det regnar sol och ljus

jag vill ha ett eget hus

en vila varm och skön

från mitt inre hörs pust och stön

stadigt framåt till nya rön

 

 

 

 

 

 

 

VÄNTAN

 

Större liv har jag aldrig haft

än när allt inom mig varit spänt

gör mig snäll – ställ mig på vänt!

 

                                                                             Våga

Våga tänka nytt

Våga tänka, krytt!

Det är en dag som gör dig

Född på nytt!

En dag att värna om

En dag där väntan

Förbytts i längtan.

Stort är livet.

Stor är människan

Våga kliva!

Våga vara!

Inte riva

Bara vara ensam

Tills tillsammans blir den sanna verkligheten

För den själ som mist allt

Den måste gå, från kallt till varmt.

Inte glömma bort sig själv

Finna en eld.

SAMTAL

 

Samtal mellan folk.

Kajer.

Kajplatser.

Båtar – som lägger ut från land –

utan att veta vad som kommer

till slut.

Väg

När ni vågar andas

kommer jag att få andas

Om ni inte kommer att våga vara er själva

Vara er själva, älska era egna jag

Kommer ni aldrig låta mig att få vara

– just mig själv

Bara mig själv

När ni inte vågar vara de ni är

Kväver ni ALLTID andra

när ni inte orkar/vågar/vill vara ER SJÄLVA

kommer ni ALDRIG låta någon annan vara sig själv

Förrän den sorgliga dagen

när era barn vill gå sin egna väg

stolt

följd av sina egna synthar och elgitarrer

och solens strålar

lyser dem

liksom tonerna

strålar klart

på deras alldeles egna

väg

Grodd…

Att gro långsamt, sakta.

Växa.

Först en liten bit.

Sedan – efter en bra stunds eftertanke och vila – en liten, liten bit till.

Vila.

Länge.

Sedan – öppna mina blad för den fina solstrålen av kärlek

Som sakta smeker mina blad.

Smekt – av den enda kärlek, som aldrig någonsin svek.

Sedan – lägga sig till ro för vintern.

Vänta i stillhet på snön, som breder sig som ett gosigt täcke

Att vila i väntan – mot ett räcke.

Inse – jag har växt – jag är inte liten

Längre.
Jag är inte längre en grodd.

Jag är – en plantväxt.

Att möta livet

Försoning

Förskoning

Framåt – skrid!

Framåt, alltid!

Två steg framför

Två steg bakom

Ibland tvärsom – ¨

Allt löser sig framigenom.

Kärlek

En klar lek

En klarhetens timme, , vishet  och  glans

En kärleksdans , bit för bit

Levande glatt ,

 att höra hit- trots min borttappade hatt.

Tappa bort

Trappa – inte snava

Beror på vad för sort

Att ha en egen vilja är inte att beklaga.

Livets mål är nattvarden

Kärleks tappra riddare

–         men jag vill ju vidare!

Om livet synes hårt

Och kallt och rått

Då får jag minnas, att mitt rum är blått

Och åter synes livet gott.

 ändå livsglädjens tåg inte alldeles försvunna

ibland, ändå, upphunna!

När man inte har något tvätttråg

Finns ändå livet kvar

Det var , som i en dröm , jag såg!

När jag vaknade, hade jag råg i ryggen

Och kände mig som en trygg en

Vinden blåste och ven

Jag märker ändå, att jag inte är alldeles allen!

GE INTE UPP!

Jag vill börja om

Jag vill startas om

På nytt varje dag

En ny chans, ett blad

Herren Gud till behag

Vända om

Vända – höra Jesus ropa Kom!

Ett helt nytt blad

Pigg och nyter

Leva dag från dag

I ångest och i kval

I glädje och i lyckan

Inom mig ständigt mal:

Ge inte upp

Var sann!

Livet vann

Ju uppå Korsets stam!

Ge inte upp

En kärntrupp utav kärlek

Ett liv förenat  helat

Ej kritiskt granskat

Under lupp

Jesus vet allt

Större som smärre

Jesus är Vår Herre!

Ge inte upp!

Världen stannar inte upp

Ens för en militärkupp

Ge inte upp

Vandra framåt

Oss ju följer Herren åt.

Oförståelse

Jag begriper inte varför

förskingrare förstör.

Julens helgd sällan hårda hjärtan rör.

Barnens vän, Jesus Kristus

tillät sig aldirg minsta bus.

Trots allt vill jag tända -elektriskt- ljus

Men ännu är det mörkt

I mitt hjärtas hus.

Julgran och julfridstankar

kanske snart på min hjärtedörr ånyo bankar

Pengar är trots allt sådant man får lämna kvar

En gång när man till himlen far.

Ändå

att en del vill sabotera

kanske för många flera

gör att jag inte vill acceptera

övergrepp som är flagranta.

Jag hoppas ändå att Jesus och jag förblir kontanta.

Det blir en jul även nu i år

jag tänker inte trampa alltför hårt på någons tår

jag ser andras rätt

att också ha det lätt

att speciellt använda nådegåvan

som Gud har mig gett

och göra så att fel rättas till från ovan.

Hotande gallergrindar kan inte förhindra brott.

Speciellt inte mot dem med sämre livslott.

Men en dag dömer Jesu kärlekslag

mellan påstått gott och ont

och enbart efter Guds sanna välbehag.

Det får mig att ta nya tag!

Oväntad sång

Vårt kylskåp är nu fullt med mat

Lätt går det att bota magkurret snart.

Julfriden är inte hotad.

Även fastän jag inte är helt och hållet botad.

Kyl och frys bär sitt egna vittnesbörd

om att varje bön till Gud blir hörd.

Tvångstankar gör mig lätt orolig och störd –

men till jul ska jag pröva att tänka som en glad hemul.

Vårt kylskåp har lärt sig sjunga!

Och julens änglasång gör allas våra hjärtan unga!

Min mamma

Mamma städar och bakar.

Mamma sin inre godhet bejakar.

Min mamma har kvar sin auktoritet

och vårdar sitt och andras liv med aktning och pietet.

Aktiv skolning

ger människan en personlighet

som törs våga försoning.

Min mamma är min.

Min mamma är fin!

Flyg

Flyg ut i rymderna, lilla fågel

Flyg

Vila dig ibland

Flyg och vila dig på den närmsta grenen

Sedan flyger du glatt vidare, mot horisonten.

Flyg – och se – en dag

Kan du le

Du kan flyga ut ur det svarta misärshålet

Du ska se en dag

Att vingarna faktiskt bär.

Levnad

 

Kronisk krönikör

Växer till mognad, stillhet och sång.

Jesus stöder och bär alla dagar, och är mitt stöd.

Jag gläds över min dag – som ljusnade så snabbt –

Genom min dag slår mitt hjärta i sin egna takt.

Klockorna ljuder – förtröstan och tillit

Tiden är – och ändå inte.

Glädjen är viktig, den finns i mitt inre.

Och så – försvinner min sorg

Och blir förtröstan och frid.

TANKAR

Brädan

städa ´n

den som vill –

här är jag

och ligger still.

Gud är vid vår lägereld

skingrar rökens dimmas däld

och kvar finns bara renad eld.
Skratten och gråten

är ändå präglad

utav längtan

att få vara den man är –

utan allt för stort besvär.

Liv och fläkt är alltid bra

till det kan alla säga JA.

Skratta länge, skratta ut –

Spar den sedan inuti

då tar den aldrig slut.

Lev ut

och njut

det finns så mycket

som på ens eget jag slår knut.

Leva rätt

är kanske att leva sant

Leva riktigt  mätt

är att leva ytterst på en kant.

En uggla

Ugglan hoar så lätt

ho ho hoo

hälsas våren välkommen

hälsas människorna välkomna till denna vår

med sång och spel

Ugglorna lurar i mossen

Det ska vara klokhet och visdom i år

när våren gör sin entré

Mening ?

Meningen med mening i

som jag just tänkte

den försvann

men kanske att du hann med att fånga ett frågetecken

på väg i all hast

och dina tankar just inte hann med att ta någon rast

Av allt jag hann tänka och  känna medan jag har varit här

tycker jag nog att det viktigaste har varit att vara kär.

Riktig kärlek

rymmer både ömhet och svek

Dit vill jag ju nå utan att behöva stå på tå.

Ja , en mening med mening i är mer än både  ljud och ord.

Högljudda ord kan vara lika farliga

som ojordade ledningar – de leder fullt med el

(och säkert fullt med fel!)

(!)

man fattar kanske inte de meningar

som står i de beskrivningar som kallas handböcker.

Dessa kunde då likaväl benämnas ”sandböcker”.

För lika oförståeligt som oräkneliga sandkorn, som ju inte kan räknas, blir en obegriplig handbok

(exempelvis, hur man kör ett lok)

för den som inte vet

blir allt en väldig smet.

Den som inte kan läsa meningar med eller utan i

kan ju lika gärna ta en tallrik full med kli

(eller – i mitt fall – låta bli.)

Läs dikten som Du vill!

Det är därför den kom till!!!

Vad du ser

Det du ser är ljust

men i mitt inre är det mörkt

du ser när jag ler

fast mitt inre gråter

du ser att jag lever

fast mitt inre är dött

du ser att allt funkar

fast allt är egentligen kaos

du ser att jag ger dig allting

egentligen är det ju inget alls

du ser ingenting

för där finns ju ..ingenting

OM EN ROS

Om rosen ändå var en ros!

Om inte solen så snabbt for sin kos!

En ros Du är, om Du vill det själv.

Du kan planteras vid Livets Älv.

Om livet ändå bara hade ett sammanhang – något litet

Om ändå livet aldrig försvann bort

Vore det väl värt vitet.

Men om rosen varit ros för alltid

hade den frusit, dött ändå

Och för alltid ?

Det finns inuti allting

Någonting som förvrides

När man saknar

både det som lides

Och det som går omkring.

Om rosen en gång var min

Och inte bara ett täcke utav lin

Då skulle jag den säkert burit runt i min famn

Aldrig kanske svurit

Utan alltid vetat min säkra hamn.

Nu får jag leva utan rosen

utan solen

Och jag försummar säkert lärdomsdosen

för jag känner mig så molen.

Om musik

Musik anser jag är toner ifrån andra dimensioner.

Andra munnar sjunger hämtat från glömda brunnar.

Man kan sjunga

också medan blixten ljunga

och granen gunga

ifrån landet

och till stan.

Att sjunga går bra, både på natten och på da´n.

Varför skriva?

Personal.

Skval.

Mänskligt tal.

Jag vill hellre skriva

så att Gud kan bättre förbliva inom mig.

Där kan inget alls förstöras

och inte får det röras.

Det är mitt.

Kanske inte alldeles vitt

men bara mitt eget.

En dag kanske jag tar steget

att visa litegrann för dig.

Innan dess får inget skrivas

inte skivas

Även om jag ju vet

att även om mina ord delas ut till många –

Gud kan man aldrig fånga.

Till mig (Jesusord)

”Till mig skall ni komma, här finns mat, ljus, luft och vatten”

Så sa Jesus en dag till oss

det var då

det gäller också nu

Varför slita

Varför släpa

För sånt som inget ger?

Varför betungas av en skuld för länge sedan betald?

På korset

Ja, på Korset fick jag liv, fastän jag med Herren Jesus dog

Hans liv är luft och ljus, liv och mat för mig

Mitt liv är Hans

Han går med mig

jag vet att Han leder mig

När jag en gång dör

Sluter Han mina ögon

För att öppna dem igen

i Sitt Ljus famn

I Hans ljusa famn kommer jag att vila

Vare sig jag nu lever eller dör

OM ORD

Orden Du säger

kan vara förklädda människor

Andliga uttryck

för Guds skapelse

i mänsklig hamn.

Den dräkt, i vilken Du kläder Dina ord

Skall en gång Ordet självt

ge Dig som klädedräkt.

Den handling Du idag har gjort,

har Du givit Gud

Inte människor eller Dig själv

För blott Guds Ljus,

som det var, delades det ut i Ditt hjärtas tankar

För att Livets mening med Ditt eget jag

skulle synas uppenbart,

ljuset lysa och skina klart.

För människa hör en människa bäst,

Från människa, från Gud en rest

av himmelsk fest

Till var och en, som varit med

Till Skaparen, Jordens Fred.

En röst, kanske utan ljud,

är en handling med en  mening inuti,

Bärs av Jesus –

gör Dig i sanning fri.

En nådedräkt

vi kanske bär

Oavsett

hurudana vi själva är.

Gud i oss

Ett evigt fackelbloss

Allting dras

På Herrens Kors.

Böndikt för Jonathan Olsson

Nu har vår vän Jonathan gått klart sitt skolår

Med glans har han klarat sitt fjolår.

Men, Herre Jesus, Du ser , att det ibland finns dagar då kropp och själ får lida.

Gå då Du tryggt vid hans sida.

Ibland är man så trött att man inte ens orkar vända en boksida.

Den sanna trösten finns främst hos Dig Jesus i hela världen vida.

Bara Du kan ge oss åter den kraft och ork vårt jordeliv drar ur oss.

Låt nu Jonathan och hela hans familj för evigt släppas loss

Ur sina smärtors koloss!

De är så underbara vänner.

De tillhör de finaste som jag (och många andra) känner.

Hela dem alla till kropp och själ

Du som för evigt vill alla människor väl!

Undran

Vad ska hända idag?

Misslyckas jag?

Då får jag väl ta nya tag

En annan gång

Lyssna efter fågelsång

Njuta av livet som det är

Mod

Törs vi vara de vi är?

Vågar vi se varandras misär?

Mötas

Som om vi alltid umgåtts varje dag

Ändå sågs vi bara en kort liten stund

En stund

Andas –

Ta nya tag

Våga se och bli klädd

Ta risken att känna sig till sitt inre avklädd

Våga ta med och inte glömma

Men i sitt hjärta allt det goda gömma!

Tro

Hos Jesus får alla bo!

Förlorat:

Jag efterlyser härmed

Min lilla livshoppsråtta

Den hoppade överbord sent i förrgår kväll och var sedan bara borta

Förlorar man sin livshoppsråtta

Förloras kanske både sans och måtta

Livsglädjen är i samma form som en gammal bortglömd, sjunken grotta

Trons lilla råttunge lämnades dock kvar

Men saknar förtvivlat både sin mor och far

Belöning väntar vid rätt svar

Svar postas till signaturen

Den som spar, han har.

Med vänlig hälsning diktaren

Funktioner

Funktioner

Fungerande

Fullt funktionella

Frapperande

Emotionellt dugliga doser

Dagligen

Av icke inköpsbaserade behovsvaror

Med andra ord: kärlek

Slutönskan

Vill bo på vårdboende

Frivilligt bli totalt vårdberoende

Säkerhetsklass ett

Att vara otrygg och paranoid är inte lätt

Inga livsval verkar helt och hållet rätt

Jag spårar osäkerhet på alla sätt

Och det känns som alla, och även jag –

Fullständigt har tappat sitt vett.

Jag har inte kvar någon kontroll

Mitt liv är helt i moll

Borta är min lyckas spegelboll

Tillbaks till min gamla roll

Tillbaks till vårdberoende

Kanske var jag inte en riktig troende

Men ett tryggat boende

Ger ändå en viss tröst och kompensation

Även om jag bara kan ha en låtsad kompanjon

Och på gemensam välgång har förlorat hela tron

Så är det väl även sant

Att vid livets djupa brant

Så finns det en mikroskopisk chans

Att någon god, himmelsk kovenans

Vill bjuda mig på en sista lyckodans

Innan slutet kommer mig nära

Och jag inget mer behöver bära.

Gud ensam ska ha all ära.

Gammal och grå

Gammal och grå

Åren känns från topp till tå

Sann lycka

Kan jag tycka som så:

Vara två som delar livets möda

Och andlig gröda

Gammal och grå?

Kanske inte helt och hållet –

Ändå.

Panik

Panikångest

Panicångest

Det inre larmet går

Bärs jag ut på bår?

Men jag drack inga öl igår

Jag lyckas ibland passera livets luriga snår

Jag biter ihop, hur jag än mår

Det är en bra bit kvar

Nu är jag plötsligt ensam, brutet par

Given har givits, allaredan

Skit i livsoredan!

Slutet är osett

Vägen dit har jag ännu ej beträtt

Vaksam vaktar jag

Sova? Någon annan dag

Då jag har lugn och ro

Och finns i ett annat bo.

Närhet

Närmare än mina egna kroppsceller

Är Du Jesus från vilken all universums godhet väller

Då borde jag väl inte frukta

Eller?

Du som skapat allt ända ner till minsta del

Av det vi ser och inte ser

Och hör vad vi alla ber

Du som ser vår vånda

Från söndag till nästa månda´

Även när bönen inte hörs för alla stönen

Du som vill och kan och ensam oss och hela jorden bär

Lär oss Du själv att Din kärlek är det som oss alla när

Och att Du själv alltid är nära

Oss och alla våra hjärtans kära!

Lite tankar runt begreppet vänskap

Vänner brukar man kalla de –oftast ett fåtal- personer som man känner en djup gemenskap med. Man kan i lyckliga fall hitta vänner i sin egen familj.Det har jag gjort, fast sent i livet.Förut – när jag var liten och bodde hemma – var detta som ett fängelse.Det är inte så längre.De är inte mina fiender längre, de är mina vänner. Ibland har man sån tur.Och det kan man behöva om man har upplevt mycket otur i sitt liv.

Numera är min familjs bostad min fristad. Det känns skönt. Men – jag berättar inte allt som sker i mitt liv för dem.De gör inte det för mig heller hoppas jag. Ett kriterium på äkta, och sann vänskap är att man kan vara tysta och tycka om varandra ändå. Och att man är helt säker på att ens vänner inte sviker.

Det absolut värsta exemplet i världshistorien på vänskap och svek är ju Judas förräderri. När vi själva tänker på att svika , eller själva blir svikna, kan vi känna oss i gott sällskap med Jesus. Han vet både hur svikaren och den som blir sviken tänker och kan förstå och förlåta båda. Det allra bästa är att Jesus som ju är Guds Son också vill vara vår vän.

 Han sviker oss aldrig , och känner oss bättre än vi själva gör. Det är en stor trygghet – förutsatt att man vågar vara ärlig inför Honom – även om vi kanske inte håller med om allt som står i Bibeln och som andra kristna säger.Ärliga vänner vågar och vill och kan låta den andre vara som den är.Det är ett annat kriterium på sann vänskap.

Ärlighet och total sanning.

Men öppenhet då? Jag tror att bra vänner vet vad man ska vara öppen och ärlig med och vad man bör hålla för sig själv. Man måste också vara vän med sig själv, man får inte låta andra människor trampa på en bara för att man vill ha harmoni.Ibland är det nödvändigt tilll och med att avsluta vänskapen – i alla fall för en tid. I lyckliga fall så kan man hitta tillbaks till varandra.Det har jag och min familj – mina närmaste vänner – lyckats göra.

Till sist: Man ska aldrig ge upp!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

livet ändrar sig

men kanske inte för alla. Jag är hos mina föräldrar i Stockholm och trivs rätt bra med livet. Min kära sambo är kvar hemma. När katten har åkt så dansar råttorna på bordet..men det är honom väl unt.

Vi hörs!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Hej världen!

Den snurrar och snurrar. Aung San  är fri… men inte Dawit Isaak. Inte bra.

Det är allt jag kommer på att säga om just det just nu…

Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar